I fredags så blev sprickan i alliansen total, när de fyra allianspartierna hade ett möte för att i ett sista försök hålla ihop alliansen så framstod det tydligt att detta var inte moderaterna intresserade av, nu går C, Fp och KD vidare i ett nytt samarbete utan moderaterna. Men varför blev de då så här?
Inför valet 2010 så bestämde de fyra borgerliga partierna att vi skulle bilda allians för Oskarshamn, målet var tydligt, det var vi fyra gemensamt som skulle samarbeta för att försöka peta bort S, V och Mp från makten. Som bekant så lyckades vi inte med detta men vi borgerliga partier knaprade ändå in lite på majoriteten och vi ansåg att detta ändå var början på något bra.
Sprickan börjar
Men så kom vi då till fördelningen av posterna i kommunen och här började också de interna problemen. Innan valet så var vi fullständigt överens om att alla partier i alliansen skulle var med och dela på posterna och även ordf. poster eller vice ordf. poster (beroende på hur valet skulle gå). Vi övriga tre partier ställde där med upp på att Lars Blomberg var Alliansens kommunalrådskandidat och vi ställde helhjärtat upp bakom honom.
När sedan posterna skulle börja fördelas så var överenskommelsen som bortblåst, Moderaterna resonerade som så att störst går först och ville i princip lägga beslag på allt. Efter långa och sega förhandlingar så gick ändå M med på att släppa ett fåtal platser, bland annat så fick vi i C en plats i kommunstyrelsen.
Vi övriga tre partier var långt ifrån nöjda med den här utdelningen och ansåg redan då att M hade brutit den överenskommelse som vi haft. Denna kritik och åsikt förde vi också väldigt tydligt fram på det första alliansmötet som ägde rum efter valet. Ledande företrädare för Moderaterna har under de senaste dagarna i media sagt att vi inte sa något om vårt missnöje efter valet vilket är ett gravt felaktigt påstående, vi har framfört vårt missnöje vid upprepade tillfällen och som jag skrivit ovan så gjorde vi det i direkt anslutning till valet. Trots vårt missnöje så beslutade sig C, Fp och KD att hålla fast vid vår del av överenskommelsen, nämligen att vi ställde oss bakom Lars Blomberg som oppositionsråd.
Under de två åren som har gått så har allianssamarbetet fungerat hyggligt ändå, i vissa nämnder har det fungerat bättre än i andra. Visst har det knakat lite i fogarna vi viss diskussioner i vissa frågor men det är å andra sidan helt naturligt när fyra olika partier skall komma överens.
Början till slutet
Det hela började med att regionförbundets ordförande Harald Hjalmarsson avsade sig uppdraget och ryktet började ganska så snart gå att Lars Blomberg var aktuell som hans ersättare. När Lars sedermera fick frågan och tackade JA så började Moderaterna i Oskarshamn att arbeta för att sparka ut Lasse från posten som oppositionsråd. Detta gjordes utan att föra någon diskussion med de övriga allianspartierna.
När vi i alliansen hade vårt alliansmöte om budgeten veckan innan budget KF så kom naturligtvis frågan om oppositionsrådet upp. Vi (C, Fp, KD) var tydliga med att vi ansåg att Moderaterna var på väg att bryta samarbetet om Lasse sparkades, Lasse var inte Moderaternas kommunalråd i opposition utan han var HELA alliansens kommunalråd. M menade att vi andra tre inte hade med detta att göra eftersom det var en intern angelägenhet för M, detta påstående hävdade vi inte stämde eftersom alla partier hade ställt sig bakom Lasse som kommunalrådskandidat.
Det har under de senaste dagarna påståtts från ledande företrädare för Moderaterna att Lasse avgick frivilligt, detta ser inte jag som något annat än ett försök att vilseleda tidningsläsarna. Lasse var väldigt tydlig på ovan nämnda alliansmöte och har också varit väldigt tydlig i uttalanden i pressen, att han hade för avsikt att sitta kvar men att partiet tyckte annorlunda. Moderaterna utsåg senare Leif Axelson till Lars ersättare, även detta helt och hållet utan att föra någon dialog med oss övriga allianspartier.
I samband med att Lasse meddelade att han tvingats sluta som kommunalråd i opposition så bjöd vi (C, Fp, KD) in M till en diskussion om hur vi skulle fortsätta med allianssamarbetet. Vi påpekade då att vi ansåg att M återigen brutit den överenskommelse som vi haft sedan valet 2010 och vi begärde en ökad insyn i det politiska arbetet. Vi ställde som ett ursprungligt krav att den överenskommelse som gjordes innan valet 2010 skulle gälla, dvs att vi övriga tre partier skulle ha en viceordförandepost var.
Slutet
Detta krav avvisades av Moderaterna som erbjöd en viceordförandepost, nämligen i Tekniska nämnden. Detta ansåg vi (C, Fp, KD) var för dåligt men vi ville göra ett sista försök i att hålla ihop alliansen så vi bjöd in till ytterligare ett möte där vi lättade upp våra krav, vi bad därför Moderaterna att titta igenom hela listan med poster för att se vad som skulle kunna erbjudas och vi själva lämnade en del förslag. Moderaterna skull ta med sig detta hem och diskutera och vi skulle ha ett sista möte den 4/1.
På detta möte så kom parterna fram till att det inte var lönt att fortsätta diskussionen, M erbjöd oss återigen viceordförandeposten i TN och inget mer.
Jag kan bara beklaga att det blivit så här, den största vinnaren på det här är den sittande majoriteten. Men tyvärr så har inte M haft viljan att hålla ihop allianssamarbetet trots att vi har gjort vad vi kunnat. M:s företrädare har i media hävdat att man måste ha respekt för valresultatet och att det därför var helt i sin ordning att M tog alla poster. Men vi hade en överenskommelse, vi gick till val som EN allians.
Jag tycker som sagt att detta är mycket tråkigt men det gick helt enkelt inte längre att hålla ihop alliansen, jag hoppas dock att vi i framtiden kan försöka hitta tillbaka till någon form av samarbete för jag är övertygad om att skall vi någon gång få till ett majoritetsskifte i Oskarshamns kommun så måste vi fyra borgerliga partier samarbeta. Fram till dess så kommer vi i Centerpartiet tillsammans med Folkpartiet och Kristdemokraterna att föra en aktiv oppositionspolitik mot vänstermajoriteten i Oskarshamn.
Visar inlägg med etikett Centerpartiet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Centerpartiet. Visa alla inlägg
tisdag 8 januari 2013
onsdag 22 februari 2012
Därför säger C nej till IKO
Vid gårdagens sammanträde i kommunstyrelsen i Oskarshamn så avgjordes frågan om IK Oskarshamns hyresskuld skulle avskrivas eller ej. IKO hade begärt detta för att har större chanser att klara sin elitlicens.
IK Oskarshamn betyder mycket för kommunen, inget snack om det. Om man frågar folk runt om i Sverige vad de vet om Oskarshamn så är det i princip bara tre saker. Att vi har ett kärnkraftverk i kommunen, att vi har ett hyggligt hockeylag och att Håkan Juholt kommer här ifrån.
IK Oskarshamn har ett klart marknadsföringsvärde för kommunen, trots detta har vi i Centerpartiet tröttnat.
För oss så handlar det inte om summan, 800 000 är i och för sig en ansenlig summa pengar med sett till kommunens totala ekonomi så är det en ganska liten del.
Nä, för oss handlar det här om rättvisa och om ansvar. IKO måste någon gång börja ta ansvar för sin ekonomi. Det går inte att köra på i gamla invanda hjulspår och sedan räkna med att kommunen kommer till räddning med jämna mellanrum. Det är inte många år sedan vi i kommunfullmäktige tog beslut om att gå i borgen för ett lån på 1,5 miljoner kronor för att lösa den akuta krisen. Den dåvarande klubbchefen Dag Larsson lovade att, löstes bara den här knuten så var klubben på grön kvist igen och skulle klara sig själv. Även innan detta tillfällen har kommunen med jämna mellanrum fått springa till undsättning.
En annan sak som retar mig är att det aldrig är den sittande klubbledningens fel att det ser ut som det gör. Varje gång så skyller man på tidigare klubbledningar, detta köper jag inte heller.
Återigen så ställdes alltså frågan på sin spets, IKO har dålig ekonomi, man springer till kommunen och lovar återigen att detta är sista gången. Jag tror helt enkelt inte på det, jag har hört det för många gånger.
Sedan finns rättviseaspekten, i Oskarshamns kommun har vi ett rikt föreningsliv, vi har många föreningar som med helt ideella krafter jobbar häcken av sig för att få ihop verksamheten, både organisatoriskt och ekonomiskt. Dessa föreningar betalar alltid sina hyror och sätter en heder i att sköta sig ekonomiskt. Dessa föreningar får idag inget bidrag från kommunen i form av sponsring (det får IKO), dessa föreningar sysselsätter långt fler barn och ungdomar än vad IK Oskarshamn gör. Alla föreningar (inkl. IKO) får idag ett aktivitetsstöd, detta stöd har inte följt med i kostnadsutvecklingen och idag så är det många föreningar vars aktivitetsstöd med nöd och näppe täcker kostnaderna för hyror av planer och lokaler som hyrs av kommunen.
De föreningar som äger en egen anläggning kan också få ett så kallat skötselbidrag, detta täcker inte på långa vägar kostnaderna för att driva anläggningen.
Vi i Centerpartiet i Oskarshamn vill värna om vårt rika föreningsliv, vi vill att det ska råda så rättvisa förhållanden som möjligt för våra föreningar. Därför säger vi NEJ till IK Oskarshamns ansökan om att få hyresskulden avskriven. IKO måste börja ta ansvar för sin egen situation och vi är trots allt skyldiga enligt kommunallagen att behandla alla i vår kommun lika.
IK Oskarshamn betyder mycket för kommunen, inget snack om det. Om man frågar folk runt om i Sverige vad de vet om Oskarshamn så är det i princip bara tre saker. Att vi har ett kärnkraftverk i kommunen, att vi har ett hyggligt hockeylag och att Håkan Juholt kommer här ifrån.
IK Oskarshamn har ett klart marknadsföringsvärde för kommunen, trots detta har vi i Centerpartiet tröttnat.
För oss så handlar det inte om summan, 800 000 är i och för sig en ansenlig summa pengar med sett till kommunens totala ekonomi så är det en ganska liten del.
Nä, för oss handlar det här om rättvisa och om ansvar. IKO måste någon gång börja ta ansvar för sin ekonomi. Det går inte att köra på i gamla invanda hjulspår och sedan räkna med att kommunen kommer till räddning med jämna mellanrum. Det är inte många år sedan vi i kommunfullmäktige tog beslut om att gå i borgen för ett lån på 1,5 miljoner kronor för att lösa den akuta krisen. Den dåvarande klubbchefen Dag Larsson lovade att, löstes bara den här knuten så var klubben på grön kvist igen och skulle klara sig själv. Även innan detta tillfällen har kommunen med jämna mellanrum fått springa till undsättning.
En annan sak som retar mig är att det aldrig är den sittande klubbledningens fel att det ser ut som det gör. Varje gång så skyller man på tidigare klubbledningar, detta köper jag inte heller.
Återigen så ställdes alltså frågan på sin spets, IKO har dålig ekonomi, man springer till kommunen och lovar återigen att detta är sista gången. Jag tror helt enkelt inte på det, jag har hört det för många gånger.
Sedan finns rättviseaspekten, i Oskarshamns kommun har vi ett rikt föreningsliv, vi har många föreningar som med helt ideella krafter jobbar häcken av sig för att få ihop verksamheten, både organisatoriskt och ekonomiskt. Dessa föreningar betalar alltid sina hyror och sätter en heder i att sköta sig ekonomiskt. Dessa föreningar får idag inget bidrag från kommunen i form av sponsring (det får IKO), dessa föreningar sysselsätter långt fler barn och ungdomar än vad IK Oskarshamn gör. Alla föreningar (inkl. IKO) får idag ett aktivitetsstöd, detta stöd har inte följt med i kostnadsutvecklingen och idag så är det många föreningar vars aktivitetsstöd med nöd och näppe täcker kostnaderna för hyror av planer och lokaler som hyrs av kommunen.
De föreningar som äger en egen anläggning kan också få ett så kallat skötselbidrag, detta täcker inte på långa vägar kostnaderna för att driva anläggningen.
Vi i Centerpartiet i Oskarshamn vill värna om vårt rika föreningsliv, vi vill att det ska råda så rättvisa förhållanden som möjligt för våra föreningar. Därför säger vi NEJ till IK Oskarshamns ansökan om att få hyresskulden avskriven. IKO måste börja ta ansvar för sin egen situation och vi är trots allt skyldiga enligt kommunallagen att behandla alla i vår kommun lika.
fredag 23 september 2011
En seger för Centerpartiet, en seger för föreningslivet
För en tid sedan så lanserades ett förslag ifrån EU om att momsbelägga ideella föreningar.
Centerpartiet har jobbat hårt i alliansregeringen för att få till ett ställningstagande från Sverige mot detta förslag, detta dock utan framgång.
I stället har Centerpartiets EU-parlamentariker Lena Ek jobbat hårt för att stoppa förslaget och nu har hon lyckats och fått till ett beslut i EU:s ekonomiutskott som stopparförslaget. Förslaget hade slagit undan benen på väldigt många ideella föreningar runt om i landet.
Nu kan många föreningar andas ut och det har nu skapats förutsättningar för ett fortsatt rikt föreningsliv i Svergie.
Det kan vi tacka Lena Ek och Centerpartiet för.
Centerpartiet har jobbat hårt i alliansregeringen för att få till ett ställningstagande från Sverige mot detta förslag, detta dock utan framgång.
I stället har Centerpartiets EU-parlamentariker Lena Ek jobbat hårt för att stoppa förslaget och nu har hon lyckats och fått till ett beslut i EU:s ekonomiutskott som stopparförslaget. Förslaget hade slagit undan benen på väldigt många ideella föreningar runt om i landet.
Nu kan många föreningar andas ut och det har nu skapats förutsättningar för ett fortsatt rikt föreningsliv i Svergie.
Det kan vi tacka Lena Ek och Centerpartiet för.
onsdag 27 juli 2011
Ljusmanifestation i Oskarshamn
På tisdagen samlades ett par hundra människor för att hålla en ljusmanifestation för att hedra offren i Norge men också för att visa sitt stöd för demikratin. Initiativtagare för manifestationen var jag från Centerpartiet, Anna Bredmar från Krisdemokraterna och Anton Holmgren från SSU.
Följande tal höll jag under manifestationen:
I lördags så vaknade vi upp till en förändrad värld, ett förändrat Norden.
Fredagen den 22/7 kommer för mig alltid att vara en mörk dag i Nordens historia, i demokratins historia.
Vi möttes av skrämmande uppgifter att över 70 människor hade misst livet i ett attentat mot demokratin i allmänhet och Norska arbetarpartiet i synnerhet.
Vad som drivit någon eller några till den här gärningen är svårt att förstå. Och än så länge kan vi bara spekulera i varför. Men fråga finns där, varför, varför var dessa unga engagerade tvugna att dö?
På Utöya utanför Oslo så hade hundratals ungdomar samlats för att diskutera politik, men också för att ha roligt och umgås med varandra. Detta var säkerligen sommarens höjdpunkt för alla dessa ungdomar.
Jag har själv varit på liknade sammankomster med CUF under många år. Jag minns dessa sammankomster med glädje, jag kommer ihåg vilken glädje och vilket engagemang som präglade dessa tillfällen. Jag är övertygad om att samma sak präglade sommarlägret på Utöya, i alla fram till i fredags kväll, då förvandlades glädjen till ett helvete. Att behöva se hur kamrater skjut ihjäl mitt framför ögonen på en måste vara det värsta en människa kan uppleva. Och det är en upplevelse som ingen människa ska behöva vara med om.
Att någon kan ge sig på unga som engagerar sig för ett bättre samhälle, för en bättre värld, är helt ofattbart. Det är de engagerade ungdomarna som är demokratins framtid, utan engagerad unga idag så finns det ingen demokrati i morgon. Att det här dådet riktade sig mot unga, mot demokratins framtid, gör att jag personligen tycker att det känns extra tungt.
Det finns många tragiska öden och berättelser om det som har inträffat. Och vi här i kväll har samlats för att ägna en tanke åt de som har drabbats men också för att visa vårt stöd för dem.
Men vi visar också att demokratin lever och att vi inte tänker vika ner oss, utan kommer att fortsätta att jobba för demokratin.
Vi får aldrig ge vika för de antidemokratiska krafterna som finns runt om i vår värld, tillsammans ska vi stå starka och försvara oss mot dessa krafter och försvara bland det finaste vi har, nämligen vår demokrati.
Men vi ska inte försvara oss med våld, utan för att citera Norges statsminister Jens Stoltenberg "vi ska möta detta med mer demokrati och med mer öppenhet".
Till er som är här i kväll vill jag säga, VÅGA. Våga engagera er för att visa människor som attentatsmannen i Norge att de aldrig kommer att lyckas, de kommer inte att lyckas att ta död på demokratin och öppenheten.
Men vi måste hela tiden vara på vår vakt, och att vara beredda på att i alla lägen stå upp för det vi tror på, oavsett vilket politiskt parti vi jobbar för, eller vilket parti vi röstar på, måste vi stå enade i kampen för demokratin, den är nämligen långt ifrån självklar. Detta ser vi bevis på hela tiden runt om i vår värld. Det är därför jag är fast besluten om att fortsätta jobba för en ökad demokrati och ett öppnare samhälle, jag hoppas att vi alla kan gör det jobbet tillsammans.
Jag vill tacka alla er som har kommit hit i kväll och visar att ni står upp för demokratin och att ni stödjer alla de som har drabbats av attentaten i Norge. Ni visar att deras engagemang kommer att leva vidare och att attentatsmannen inte har lyckats i sitt syfte att ta död på demokratin.
Jag vill avslutningsvis föreslå att vi förenar oss i en tyst minut för att hedra offren i Oslo och på Utöya
Vid eventuella avvikelser från ovanstående text så gäller det talade ordet.
Följande tal höll jag under manifestationen:
I lördags så vaknade vi upp till en förändrad värld, ett förändrat Norden.
Fredagen den 22/7 kommer för mig alltid att vara en mörk dag i Nordens historia, i demokratins historia.
Vi möttes av skrämmande uppgifter att över 70 människor hade misst livet i ett attentat mot demokratin i allmänhet och Norska arbetarpartiet i synnerhet.
Vad som drivit någon eller några till den här gärningen är svårt att förstå. Och än så länge kan vi bara spekulera i varför. Men fråga finns där, varför, varför var dessa unga engagerade tvugna att dö?
På Utöya utanför Oslo så hade hundratals ungdomar samlats för att diskutera politik, men också för att ha roligt och umgås med varandra. Detta var säkerligen sommarens höjdpunkt för alla dessa ungdomar.
Jag har själv varit på liknade sammankomster med CUF under många år. Jag minns dessa sammankomster med glädje, jag kommer ihåg vilken glädje och vilket engagemang som präglade dessa tillfällen. Jag är övertygad om att samma sak präglade sommarlägret på Utöya, i alla fram till i fredags kväll, då förvandlades glädjen till ett helvete. Att behöva se hur kamrater skjut ihjäl mitt framför ögonen på en måste vara det värsta en människa kan uppleva. Och det är en upplevelse som ingen människa ska behöva vara med om.
Att någon kan ge sig på unga som engagerar sig för ett bättre samhälle, för en bättre värld, är helt ofattbart. Det är de engagerade ungdomarna som är demokratins framtid, utan engagerad unga idag så finns det ingen demokrati i morgon. Att det här dådet riktade sig mot unga, mot demokratins framtid, gör att jag personligen tycker att det känns extra tungt.
Det finns många tragiska öden och berättelser om det som har inträffat. Och vi här i kväll har samlats för att ägna en tanke åt de som har drabbats men också för att visa vårt stöd för dem.
Men vi visar också att demokratin lever och att vi inte tänker vika ner oss, utan kommer att fortsätta att jobba för demokratin.
Vi får aldrig ge vika för de antidemokratiska krafterna som finns runt om i vår värld, tillsammans ska vi stå starka och försvara oss mot dessa krafter och försvara bland det finaste vi har, nämligen vår demokrati.
Men vi ska inte försvara oss med våld, utan för att citera Norges statsminister Jens Stoltenberg "vi ska möta detta med mer demokrati och med mer öppenhet".
Till er som är här i kväll vill jag säga, VÅGA. Våga engagera er för att visa människor som attentatsmannen i Norge att de aldrig kommer att lyckas, de kommer inte att lyckas att ta död på demokratin och öppenheten.
Men vi måste hela tiden vara på vår vakt, och att vara beredda på att i alla lägen stå upp för det vi tror på, oavsett vilket politiskt parti vi jobbar för, eller vilket parti vi röstar på, måste vi stå enade i kampen för demokratin, den är nämligen långt ifrån självklar. Detta ser vi bevis på hela tiden runt om i vår värld. Det är därför jag är fast besluten om att fortsätta jobba för en ökad demokrati och ett öppnare samhälle, jag hoppas att vi alla kan gör det jobbet tillsammans.
Jag vill tacka alla er som har kommit hit i kväll och visar att ni står upp för demokratin och att ni stödjer alla de som har drabbats av attentaten i Norge. Ni visar att deras engagemang kommer att leva vidare och att attentatsmannen inte har lyckats i sitt syfte att ta död på demokratin.
Jag vill avslutningsvis föreslå att vi förenar oss i en tyst minut för att hedra offren i Oslo och på Utöya
Vid eventuella avvikelser från ovanstående text så gäller det talade ordet.
onsdag 6 april 2011
Mauds vara eller icke vara
Så då kom den äntligen, diskussionen om hur partiledningen inom Centerpartiet ska se ut vid valet 2014.
Redan den 17:e januari skrev jag här på bloggen om hur jag ser på Centerpartiets framtid, jag utelämnade partiledningen den gången men jag tänkte att eftersom bollen nu har satts i rullning så ska även jag redogöra för vad jag tycker.
Jag tänker inte skriva om allt det som jag skrev den 17:e januari men sammanfattningsvis så kan man väl säga att jag anser att vi måste hitta tillbaka till våra rötter, att vi måste bli den folkrörelse som vi en gång var och att vi måste gå tillbaka till att bli ett parti som sätter människan framför systemen.
Vad anser jag då om Maud, Maud har gjort enormt mycket för det här partiet, hon inledde ett förnyelsearbete som var nödvändigt, hon har också i mångt och mycket gjort ett bra arbete som näringsminister. Vi hade virrat bort oss i ingenmansland innan Maud tillträdde och förde oss till att vara en idéburen folkrörelse igen och ett parti som såg människan. Tyvärr så stannade inte hon och partiet där utan de fortsatte ännu längre bort, bort från socialliberalismen och in i en nyliberal organisation där också mer och mer makt har försvunnit ifrån medlemmarna.
Jag var med på extrastämman i Stockholm 2001 när Maud valdes som partiledare och den gången hade hon mitt fulla stöd, idag drygt 10 år senare så finns inte det stödet kvar. Jag anser därför att Maud Olofsson bör avgå som partiledare för Centerpartiet snarast så att vi kan välja en ny partiledare redan vid stämman i september.
Redan den 17:e januari skrev jag här på bloggen om hur jag ser på Centerpartiets framtid, jag utelämnade partiledningen den gången men jag tänkte att eftersom bollen nu har satts i rullning så ska även jag redogöra för vad jag tycker.
Jag tänker inte skriva om allt det som jag skrev den 17:e januari men sammanfattningsvis så kan man väl säga att jag anser att vi måste hitta tillbaka till våra rötter, att vi måste bli den folkrörelse som vi en gång var och att vi måste gå tillbaka till att bli ett parti som sätter människan framför systemen.
Vad anser jag då om Maud, Maud har gjort enormt mycket för det här partiet, hon inledde ett förnyelsearbete som var nödvändigt, hon har också i mångt och mycket gjort ett bra arbete som näringsminister. Vi hade virrat bort oss i ingenmansland innan Maud tillträdde och förde oss till att vara en idéburen folkrörelse igen och ett parti som såg människan. Tyvärr så stannade inte hon och partiet där utan de fortsatte ännu längre bort, bort från socialliberalismen och in i en nyliberal organisation där också mer och mer makt har försvunnit ifrån medlemmarna.
Jag var med på extrastämman i Stockholm 2001 när Maud valdes som partiledare och den gången hade hon mitt fulla stöd, idag drygt 10 år senare så finns inte det stödet kvar. Jag anser därför att Maud Olofsson bör avgå som partiledare för Centerpartiet snarast så att vi kan välja en ny partiledare redan vid stämman i september.
Vilka kandidater finns det då till att efterträda Maud?
Som jag ser det så finns det tre huvudkandidater:
Annie Johansson, riksdagsledamot
Annie är kanske partiets mest lysande stjärna just nu. Hon kryssade sig in som riksdagens yngsta ledamot 2006, och har efter det bara vuxit som politiker. Annie är en väldigt intelligent, lyhörd och öppen person. Hon vågar ta debatter, hon vågar sticka ut hakan och utmana. Sedan Annie kom in i riksdagen så har hon hela tiden fått mer ansvarsfulla uppdrag, de senaste är dels ekonomisk politiska talesperson samt uppdraget att leda partiets eftervalsanalys. Det kan vara så att en del inte tycker att Annie är redo på grund av hennes relativt låga ålder, för mig är det inget problem. Annie har med all önskvärd tydlighet visat att hon behärskar rikspolitiken på ett alldeles lysande sätt. Annie är också ledamot av partistyrelsen.
Anna-Karin Hatt, IT- och regionminister
Vår ända minister som jag tror kan vara aktuell. Hon har meddelat att hon kandiderar till partistyrelsen vid stämman i höst. Anna-Karin har mest arbetat inom rikspolitiken som tjänsteman, hon har aldrig varit ledamot av riksdagen. För mig så är Anna-Karin ett ganska så oskrivet kort, jag vet att hon har gjort ett bra jobb inom partiet och regeringen som tjänsteman men politiskt har hon ännu inte hunnit visa vad hon går för.
Lena Ek, europaparlamentariker
Lena har en lång erfarenhet av politiskt arbete och är solklart den mest meriterade av dessa tre "huvudkandidater". Lena har ett förflutet bakom sig som både kommun-, landsting- och riksdagspolitiker. Idag är hon gruppledare för ALDE-gruppen i Europaparlamentet och ledamot av partistyrelsen. Lena är precis som de övriga två bördig ifrån Småland uppväxt ute på landsbygden och vet vad verkligheten innebär för oss som bor här. Jag tycker att Lena inte bara är trevliog person utan jag upplever henne som en oerhört klar och tydlig politiker. Det som kanske ligger Lena i fatet är att hon fanns med i diskussionen redan för 10 år sedan, när Maud valdes.
Sedan kan det finnas några outsiders som mycket väl kan komma att finnas med i diskussionen.
Sofia Larsen, fd. riksdagsledamot
Om diskussionen hade kommit innan valet 2010 så hade Sofia definitivt varit med bland huvudkandidaterna. Hon kom in i riksdagen 1998 och har bl. a. varit ordförande i utbildningsutskottet. Hon finns med i partistyrelsen (som ersättare om jag minns rätt) men det som kanske talar emot henne är att hon förlorade sin riksdagsplats i höstas då Centerpartiet tappade sitt mandat ifrån Örebro län.
Roger Tiefensee, riksdagsledamot
Roger blev bortplockad som ekonomisk politisk talesperson till förmån för Annie efter valet i höstas. Jag har alltid upplevt Roger som duktig politiker och tycker att han förtjänar att vara med på den här listan.
Sofia Jarl, Kommunalråd i Gagnefs kommun
Sofia är kanske den av alla dessa förutom möjligtvis Lena som står mig själv närmast rent politiskt. Hon är ledamot av partistyrelsen och har ett förflutet bakom sig i ungdomsförbundet, vilket de flesta av personerna på den här listan har.
Sofia är inte rädd att ta strid om det är en fråga som ligger henne varmt om hjärtat. Hon är rak och tydlig vilket är bra egenskaper tycker jag. Det negativa är att hon inte har någon större erfarenhet av rikspolitiken mer än i internt partiarbete.
Muharrem Demirok, Kommunalråd i Linköping
Muharrem är medlem av partistyrelsen och är väldigt kunnig inom framför allt miljöområdet. Han är född och uppvuxen i Stockholm men numer boende i Linköping där han har blivit en populär politiker. Tyvärr har Muharrem samma problematik som t.ex. Sofia Jarl, han saknar en plats i riksdagen.
Per Ankersjö, Borgarråd, Stockholm
Per har gjort ett mycket gott arbete för Centerrörelsen i Stockholm och Per är en stor del av förklaringen till varför Centerpartiet har växt i Stockholmsregionen.
Han är väldigt engagerad i miljöfrågor. Per är en kämpe för människors individuella frihet och den personliga integriteten stå också högt upp på hans agenda, detta visade han inte minst när han skarpt kritiserade partiet och regeringen vid införandet av FRA-lagen. Han saknar dock i princip helt erfarenhet från rikspolitiken eftersom han inte sitter i vare sig riksdagen eller i partistyrelsen.
Vem förespråkar jag då av alla dessa namn?
Ja en sak är säker får jag bestämma så blir det i alla fall en kvinna som leder partiet efter Maud, jag har gruvligt svårt att välja mellan Annie Johansson och Lena Ek, båda två är mycket kompetenta. Utav mina outsiders så är det Sofia Jarl som står högst upp på min lista.
Jag vill också förtydliga att dessa är helt och hållet mina egna tankar och funderingar, ingen utav ovanstående personer har deklarerat att de kandiderar till partiledarposten och ingen av dem har mig veterligen krävt Maud Olofsson avgång.
måndag 17 januari 2011
Centerpartiets framtid
Den senaste opinionsundersökningen som presenterades nu i veckan visar tyvärr på att trenden fortsätter. Den visar i och för sig att alliansregeringen har ett fortsatt starkt stöd vilket är positivt men den visar tyvärr att Moderaterna blir större och de övriga partierna backar.
Detta är väldigt oroväckande och kan faktiskt äventyra regeringssamarbetet under mandatperioden. När de mindre partierna måste vara offensiv och profilera sig hårt så innebär det att det kommer att bli slitningar inom regeringen.
Den här situation har inte uppstått nyligen utan det gjorde den långt innan valet. Vi har haft en regering där Moderaterna har tagit en väldigt stor plats vilket har tryckt undan de övriga partierna, jag anser att en utav lösningarna är att de mindre partierna måste få ta mer plats och att Moderaterna måste ta ett kliv tillbaka, annars kan det vara så illa att den här mandatperioden kan vara den sista på väldigt länge med en borgerlig regering.
Vi inom Centerpartiet har betydligt större problem än så. Vårt fall kan inte bara förklaras med att M tar stor plats i regeringen. Maud och Centerpartiet har under flera år arbetat väldigt hårt för att hålla ihop alliansen och det tycker jag är bra, tyvärr så glömdes våra politiska frågor bort under tiden. Centerpartiet har under de senaste tio åren virrat bort sig i liberalism träsket.
Missförstå mig rätt, jag är också liberal men tyvärr är det så att Centerpartiet har tagit ett par kliv för mycket i den riktningen.
Detta har gjort att vi har glömt bort det som har varit Centerpartiets styrka, vi har glömt bort våra gräsrötter. Vi har under den här tidsperioden slaktat många heliga kor, t. ex. kärnkraften. Och visst är det så att man ibland måste kunna slakta även dessa kor, men Centerpartiets problem är att det har styrts ifrån partiledningen och inte har kommit ifrån gräsrötterna.
Centerpartiet är en gammal folkrörelse som har förändrats till att bli någon liberal tankesmedja som får Timbro att framstå som goda Socialliberler.
Det är här som jag tror att vi har vårt problem. Vi måste hitta tillbaka till den folkrörelse vi en gång har varit, det var den folkrörelsen som en gång byggde partiet underifrån och som gjorde partiet stort. Vi måste hitta tillbaka till den politik som ger människor verklig frihet, frihet att sitta hemma runt köksbordet och bestämma över sin egen vardag.
Vi måste återigen bli ett parti där medlemmarnas åsikter är viktiga och att det är dessa som lägger fast vilken politisk inriktning vi ska ha.
Den regionala klyvningen av Sverige är idag större än någonsin och det finns idag inget parti som slåss för att minska den, inget parti har gått in och tagit Centerpartiets gamla plats vilket gör att vi fortfarande har möjlighet att ta tillbaka den och bli det parti som arbetar för hela Sverige och inte bara för folket i storstäderna.
Det är ingen omöjlighet att göra dom här sakerna, det är möjligt att lyckas med det här innan nästa val, och det är en nödvändighet. Vi har många gånger pratat om att människan måste gå före systemen, någon stans på vägen glömde vi bort människan.
Det är hög tid för oss att hitta människan igen, att hitta tillbaka. Det arbetet måste påbörjas redan nu och på vår stämma i höst. Gör vi inte det så riskerar vi att till och med hamna utanför riksdagen i nästa val och vi riskerar att få en Socialdemokratiskt ledd regering.
Detta är väldigt oroväckande och kan faktiskt äventyra regeringssamarbetet under mandatperioden. När de mindre partierna måste vara offensiv och profilera sig hårt så innebär det att det kommer att bli slitningar inom regeringen.
Den här situation har inte uppstått nyligen utan det gjorde den långt innan valet. Vi har haft en regering där Moderaterna har tagit en väldigt stor plats vilket har tryckt undan de övriga partierna, jag anser att en utav lösningarna är att de mindre partierna måste få ta mer plats och att Moderaterna måste ta ett kliv tillbaka, annars kan det vara så illa att den här mandatperioden kan vara den sista på väldigt länge med en borgerlig regering.
Vi inom Centerpartiet har betydligt större problem än så. Vårt fall kan inte bara förklaras med att M tar stor plats i regeringen. Maud och Centerpartiet har under flera år arbetat väldigt hårt för att hålla ihop alliansen och det tycker jag är bra, tyvärr så glömdes våra politiska frågor bort under tiden. Centerpartiet har under de senaste tio åren virrat bort sig i liberalism träsket.
Missförstå mig rätt, jag är också liberal men tyvärr är det så att Centerpartiet har tagit ett par kliv för mycket i den riktningen.
Detta har gjort att vi har glömt bort det som har varit Centerpartiets styrka, vi har glömt bort våra gräsrötter. Vi har under den här tidsperioden slaktat många heliga kor, t. ex. kärnkraften. Och visst är det så att man ibland måste kunna slakta även dessa kor, men Centerpartiets problem är att det har styrts ifrån partiledningen och inte har kommit ifrån gräsrötterna.
Centerpartiet är en gammal folkrörelse som har förändrats till att bli någon liberal tankesmedja som får Timbro att framstå som goda Socialliberler.
Det är här som jag tror att vi har vårt problem. Vi måste hitta tillbaka till den folkrörelse vi en gång har varit, det var den folkrörelsen som en gång byggde partiet underifrån och som gjorde partiet stort. Vi måste hitta tillbaka till den politik som ger människor verklig frihet, frihet att sitta hemma runt köksbordet och bestämma över sin egen vardag.
Vi måste återigen bli ett parti där medlemmarnas åsikter är viktiga och att det är dessa som lägger fast vilken politisk inriktning vi ska ha.
Den regionala klyvningen av Sverige är idag större än någonsin och det finns idag inget parti som slåss för att minska den, inget parti har gått in och tagit Centerpartiets gamla plats vilket gör att vi fortfarande har möjlighet att ta tillbaka den och bli det parti som arbetar för hela Sverige och inte bara för folket i storstäderna.
Det är ingen omöjlighet att göra dom här sakerna, det är möjligt att lyckas med det här innan nästa val, och det är en nödvändighet. Vi har många gånger pratat om att människan måste gå före systemen, någon stans på vägen glömde vi bort människan.
Det är hög tid för oss att hitta människan igen, att hitta tillbaka. Det arbetet måste påbörjas redan nu och på vår stämma i höst. Gör vi inte det så riskerar vi att till och med hamna utanför riksdagen i nästa val och vi riskerar att få en Socialdemokratiskt ledd regering.
måndag 20 september 2010
Dagen efter
Det kändes som om jag vaknade upp med en rejäl baksmälla idag, trots att gårdagskvällen inte innehöll så mycket som en droppe alkohol.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om gårdagens valresultat mer än att jag kännner en oerhörd besvikelse. Resultatet riksdagsvalet var historiskt ur två aspekter. För första gången så lyckas en borgerlig regering att bli omvald och detta med ett ökat stöd än i det senaste valet. Tyvärr så är valet också historiskt genom att Svenska folket har röstat in en främlingsfientligt parti i Sveriges riksdag. Jag tycker att det är en skam för Sverige att Sverigedemokraterna nu kommer in i riksdagshuset men väljarna har sagt sitt och valresultatet måste naturligtvis respekteras.
För Centerpartiets del så lyckade vi inte att komma upp till dom högt ställda målen på riksplanet, tyvärr så backade vi något. Jag tycker att rikssiffrorna ändå får ses som ett bra resultat med tanke på vad opinionsmätningarna visade för bara några veckor sedan.
Här i Kalmar län så anser jag dock att vi gör ett riktigt dåligt val. Såvitt jag har kunnat utläsa av dom preliminära siffrorna så tappar vi i alla tre valen. Vi har en ganska stor minskning i några kommuner och det är bara i två kommuner i länet som vi går kraftigt framåt, nämligen Hultsfred och Torsås. Ett stort grattis till Per-Inge Pettersson (Hultsfred) och Håkan Algotsson (Torsås) som troligtvis kommer att bli nya kommunalråd i dessa kommuner när nu alliansen får majoriteten.
I Oskarshamns kommun så kan vi konstatera att det fortsättningsvis kommer att vara ett rödgrönt styre. Den stora förloraren är Vänsterpartiet som tappar fyra mandat. Moderaterna och Folkpartiet är dom stora vinnarna, M ökar 2 och Fp ökar 1. Även Miljöpartiet och Socialdemokraterna ökar med 1 mandat. Enligt dom preliminära siffrorna så tappar C och KD 1 mandat och SD ökar 1 mandat. Detta är dock högst osäkert och vi får avvakta det slutgiltiga resultatet innan vi vet hur det blir med det sista mandatet. Det känns som om att det kan hamna antingen hos SD (som har det just nu), KD, C eller S. Det är en oerhört jämn kamp om detta mandat mellan dessa fyra partier, som ett exempel så kan jag nämna att det just nu endast skiljer fyra röster mellan C och SD.
Hur det än blir så kommer jag att vara besviken över valresultatet i Oskarshamns kommun, jag hade ganska stora förhoppningar om att vi skulle öka i det här valet eftersom jag tycker att vi har jobbat hårt under dom senaste åren och har bedrivit en offensiv och tydlig politik. Väljarnas dom säger något helt annat och jag är naturligtvis ödmjuk inför denna. Men besvikelsen är stor.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om gårdagens valresultat mer än att jag kännner en oerhörd besvikelse. Resultatet riksdagsvalet var historiskt ur två aspekter. För första gången så lyckas en borgerlig regering att bli omvald och detta med ett ökat stöd än i det senaste valet. Tyvärr så är valet också historiskt genom att Svenska folket har röstat in en främlingsfientligt parti i Sveriges riksdag. Jag tycker att det är en skam för Sverige att Sverigedemokraterna nu kommer in i riksdagshuset men väljarna har sagt sitt och valresultatet måste naturligtvis respekteras.
För Centerpartiets del så lyckade vi inte att komma upp till dom högt ställda målen på riksplanet, tyvärr så backade vi något. Jag tycker att rikssiffrorna ändå får ses som ett bra resultat med tanke på vad opinionsmätningarna visade för bara några veckor sedan.
Här i Kalmar län så anser jag dock att vi gör ett riktigt dåligt val. Såvitt jag har kunnat utläsa av dom preliminära siffrorna så tappar vi i alla tre valen. Vi har en ganska stor minskning i några kommuner och det är bara i två kommuner i länet som vi går kraftigt framåt, nämligen Hultsfred och Torsås. Ett stort grattis till Per-Inge Pettersson (Hultsfred) och Håkan Algotsson (Torsås) som troligtvis kommer att bli nya kommunalråd i dessa kommuner när nu alliansen får majoriteten.
I Oskarshamns kommun så kan vi konstatera att det fortsättningsvis kommer att vara ett rödgrönt styre. Den stora förloraren är Vänsterpartiet som tappar fyra mandat. Moderaterna och Folkpartiet är dom stora vinnarna, M ökar 2 och Fp ökar 1. Även Miljöpartiet och Socialdemokraterna ökar med 1 mandat. Enligt dom preliminära siffrorna så tappar C och KD 1 mandat och SD ökar 1 mandat. Detta är dock högst osäkert och vi får avvakta det slutgiltiga resultatet innan vi vet hur det blir med det sista mandatet. Det känns som om att det kan hamna antingen hos SD (som har det just nu), KD, C eller S. Det är en oerhört jämn kamp om detta mandat mellan dessa fyra partier, som ett exempel så kan jag nämna att det just nu endast skiljer fyra röster mellan C och SD.
Hur det än blir så kommer jag att vara besviken över valresultatet i Oskarshamns kommun, jag hade ganska stora förhoppningar om att vi skulle öka i det här valet eftersom jag tycker att vi har jobbat hårt under dom senaste åren och har bedrivit en offensiv och tydlig politik. Väljarnas dom säger något helt annat och jag är naturligtvis ödmjuk inför denna. Men besvikelsen är stor.
onsdag 15 september 2010
Vet inte riktigt....
...hur jag ska tolka en insändare som publicerades i dagens OT med rubriken "Centerpartister tar lokal debatt" som var insänd av Ulf Åman (V).
Insändaren är inskickad på grund av att Maud Olofsson skall ha uttryckt följande "Aldrig att jag sätter mig i en regering med en kommunist". Han tar också upp ytterligare något citat och använder dessa som grund för en slutsats som lyder som följer.
"Centerpartiets historia visar att stöd ifrån SD skulle kanske kännas väldigt hemtamt för vissa av dem."
Jag vet inte vad Åman syftar på och han får gärna förklara sig ytterligare. Vi har vid ett flertal tillfällen tydligt deklarerat att vi inte tänker göra oss beroende av SD efter valet på söndag.
Och att påstå att vi skulle ha dragningar åt SD hållet är så absurt så jag har svårt att ta det på allvar. Trots att flera Vänsterpartister i det här landet kallar sig kommunister så skulle det aldrig falla mig in ens antyda att dessa Vänsterpartister vill gå i Stalins fotspår och ta död på flera miljoner människor. Däremot så kan man använda Stalins Sovjetunionen som ett av flera exempel på misslyckande som kommunismen har gjort.
Det som jag mig tveksam om hur jag ska tolka insändaren är avslutningen av den samma. Där står det.
"Jag är väldigt glad att vi i vår kommun är begåvade med rejäla Centerpartister som inte tvekar att ta debatten att ta debatten med SD när den kommer upp och jag tror att de kommer att fortsätta så oavsett vad som händer på riksplanet."
Som jag har skrivit ovan, vi kommer aldrig att göra oss beroende av SD, budskapet borde vara ganska klart och tydligt när det gäller det. Annars så tar jag faktiskt avslutningen på insändaren som en klapp på min egen axel, jag har aldrig backat ifrån en debatt med SD och jag kan garantera att jag aldrig kommer att göra det.
Hur ska jag då tolka insändaren, positivt eller negativt?
Jag vet faktiskt inte så jag får väl helt enkelt göra både och.
Insändaren är inskickad på grund av att Maud Olofsson skall ha uttryckt följande "Aldrig att jag sätter mig i en regering med en kommunist". Han tar också upp ytterligare något citat och använder dessa som grund för en slutsats som lyder som följer.
"Centerpartiets historia visar att stöd ifrån SD skulle kanske kännas väldigt hemtamt för vissa av dem."
Jag vet inte vad Åman syftar på och han får gärna förklara sig ytterligare. Vi har vid ett flertal tillfällen tydligt deklarerat att vi inte tänker göra oss beroende av SD efter valet på söndag.
Och att påstå att vi skulle ha dragningar åt SD hållet är så absurt så jag har svårt att ta det på allvar. Trots att flera Vänsterpartister i det här landet kallar sig kommunister så skulle det aldrig falla mig in ens antyda att dessa Vänsterpartister vill gå i Stalins fotspår och ta död på flera miljoner människor. Däremot så kan man använda Stalins Sovjetunionen som ett av flera exempel på misslyckande som kommunismen har gjort.
Det som jag mig tveksam om hur jag ska tolka insändaren är avslutningen av den samma. Där står det.
"Jag är väldigt glad att vi i vår kommun är begåvade med rejäla Centerpartister som inte tvekar att ta debatten att ta debatten med SD när den kommer upp och jag tror att de kommer att fortsätta så oavsett vad som händer på riksplanet."
Som jag har skrivit ovan, vi kommer aldrig att göra oss beroende av SD, budskapet borde vara ganska klart och tydligt när det gäller det. Annars så tar jag faktiskt avslutningen på insändaren som en klapp på min egen axel, jag har aldrig backat ifrån en debatt med SD och jag kan garantera att jag aldrig kommer att göra det.
Hur ska jag då tolka insändaren, positivt eller negativt?
Jag vet faktiskt inte så jag får väl helt enkelt göra både och.
fredag 10 september 2010
Det stora hotet mot landsbygden
Rubriken syftar naturligtvis på det rödgröna regeringsalternativet i allmänhet och Miljöpartiet i synnerhet.
När man granskar dom förslag som dom rödgröna lägger fram inför valet om höjd bensinskatt, kilometerskatt osv. så kan man inte dra någon annan slutsats än att landsbygden i Sverige ska stängas ner.
Hur har Maria Wetterstrand och hennes kumpaner tänkt att en människa ska kunna leva på landsbygden efter en ev. rödgrön valseger. Dessa förslag kommer att innebära att människor inte längre kommer att ha råd att bo på landsbygden. Det kommer heller inte att finnas några jobb kvar på landsbygden om det idiotiska förslaget om kilometerskatt går igenom.
Det kommer att slå oerhört hårt mot små företag på landsbygden som inte har någon annan möjlighet än att frakta sitt gods på vägarna. Det kommer också att slå hårt mot dom gröna näringarna, och då framför allt mot skogsnäringen.
Låt oss bevara och utveckla landsbygden, rösta på Centerpartiet och alliansen den 19:e september.
När man granskar dom förslag som dom rödgröna lägger fram inför valet om höjd bensinskatt, kilometerskatt osv. så kan man inte dra någon annan slutsats än att landsbygden i Sverige ska stängas ner.
Hur har Maria Wetterstrand och hennes kumpaner tänkt att en människa ska kunna leva på landsbygden efter en ev. rödgrön valseger. Dessa förslag kommer att innebära att människor inte längre kommer att ha råd att bo på landsbygden. Det kommer heller inte att finnas några jobb kvar på landsbygden om det idiotiska förslaget om kilometerskatt går igenom.
Det kommer att slå oerhört hårt mot små företag på landsbygden som inte har någon annan möjlighet än att frakta sitt gods på vägarna. Det kommer också att slå hårt mot dom gröna näringarna, och då framför allt mot skogsnäringen.
Låt oss bevara och utveckla landsbygden, rösta på Centerpartiet och alliansen den 19:e september.
torsdag 9 september 2010
Dom rödgrönas politik är jobbfientlig
Det är nu lite mer än en vecka kvar till valdagen, jag kommer under dom närmaste dagarna att gå igenom delar av den politik som dom rödgröna går till val på och ska också försöka att belysa en del konsekvenser.
Vi börjar med jobbpolitiken.
Trots att vi har gått igenom en av dom värsta lågkonjunkturer som vi har haft i det här landet så är det idag mer människor som har ett arbete än det var den 9 september 2006. Detta har kunnat ske genom en aktiv och jobbskapande politik ifrån alliansregeringen. Vi har under mandatperioden genomfört reformer som RUT- och ROT avdrag som har inneburit att många nu har fått möjlighet till ett arbete. Vi har halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar och vi har också beslutat om en ny gymnasiereform som träder i kraft från höst terminen 2011 som kommer att ytterligare öka ungdomars möjligheter att få en bra utbildning som leder till jobb.
Tittar vi sedan på dom rödgrönas förslag inför valet så kan vi ganska enkelt konstatera att deras politik är direkt jobbfientlig. Man vill bland annat ta bort halveringen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar, man vill också straffbeskatta företagare som anlitar vikarier eller anställer folk under kortare perioder. Hur i allvärlden tror man att detta ska skapa fler jobb?
Det man kommer göra är att man bygger murarna ännu högre för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Många ungdomar får till exempel sin första arbetslivserfarenhet via ett vikariat, och det vill man alltså straffbeskatta. Man vill ta bort RUT avdraget vilket skulle innebära att tusentals människor skulle mista sitt arbete.
För den som tycker att jobben är den viktigaste fråga i valet så torde valet bli ganska enkelt, det ända alternativet som presenterar en jobbskapande politik är Centerpartiet och alliansen.
Vi börjar med jobbpolitiken.
Trots att vi har gått igenom en av dom värsta lågkonjunkturer som vi har haft i det här landet så är det idag mer människor som har ett arbete än det var den 9 september 2006. Detta har kunnat ske genom en aktiv och jobbskapande politik ifrån alliansregeringen. Vi har under mandatperioden genomfört reformer som RUT- och ROT avdrag som har inneburit att många nu har fått möjlighet till ett arbete. Vi har halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar och vi har också beslutat om en ny gymnasiereform som träder i kraft från höst terminen 2011 som kommer att ytterligare öka ungdomars möjligheter att få en bra utbildning som leder till jobb.
Tittar vi sedan på dom rödgrönas förslag inför valet så kan vi ganska enkelt konstatera att deras politik är direkt jobbfientlig. Man vill bland annat ta bort halveringen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar, man vill också straffbeskatta företagare som anlitar vikarier eller anställer folk under kortare perioder. Hur i allvärlden tror man att detta ska skapa fler jobb?
Det man kommer göra är att man bygger murarna ännu högre för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Många ungdomar får till exempel sin första arbetslivserfarenhet via ett vikariat, och det vill man alltså straffbeskatta. Man vill ta bort RUT avdraget vilket skulle innebära att tusentals människor skulle mista sitt arbete.
För den som tycker att jobben är den viktigaste fråga i valet så torde valet bli ganska enkelt, det ända alternativet som presenterar en jobbskapande politik är Centerpartiet och alliansen.
torsdag 17 juni 2010
En sorgens dag
Trots att solen skiner och att det är underbart väder så har jag svårt att glädjas en dag som denna, det är en sorgens dag.
Riksdagen kommer idag att rösta igenom riksdagens energiproposition som kommer att göra det möjligt att bygga ut kärnkraften. Tyvärr så måste jag gå emot min egen regering i den här frågan Det torde vara allmänt känt vad jag tycker om kärnkraften och för mig så kan aldrig kärnkraften bli en del av en ekologiskt hållbar energiförsörjning. För mig som Centerpartist så känns det här allt annat än bra.
Våra riksdagsledamöter och partiledning kommer idag att gå emot det som Centerpartiet har kämpat för i många många år, vi kommer också att gå emot den folkomröstning som har gjorts och som faktiskt sa att kärnkraften skulle avvecklas.
Jag har tidigare bett om fyra stycken modiga borgerliga riksdagsledamöter som skulle våga att trots regeringen och rösta ner propositionen, jag har insett att dessa ledamöter inte finns och just därför är detta en sorgens dag.
Riksdagen kommer idag att rösta igenom riksdagens energiproposition som kommer att göra det möjligt att bygga ut kärnkraften. Tyvärr så måste jag gå emot min egen regering i den här frågan Det torde vara allmänt känt vad jag tycker om kärnkraften och för mig så kan aldrig kärnkraften bli en del av en ekologiskt hållbar energiförsörjning. För mig som Centerpartist så känns det här allt annat än bra.
Våra riksdagsledamöter och partiledning kommer idag att gå emot det som Centerpartiet har kämpat för i många många år, vi kommer också att gå emot den folkomröstning som har gjorts och som faktiskt sa att kärnkraften skulle avvecklas.
Jag har tidigare bett om fyra stycken modiga borgerliga riksdagsledamöter som skulle våga att trots regeringen och rösta ner propositionen, jag har insett att dessa ledamöter inte finns och just därför är detta en sorgens dag.
fredag 19 februari 2010
Kommunlistan fastställd
I kväll på kommunkretsens årsmöte så fastställdes hur valsedeln inför kommunvalet ska se ut. Listan toppas utav vår nuvarande gruppledare, Evy Jonsson och jag står på en andraplats.
Jag vill börja med att tacka våra medlemmar för detta förtroende och nu kan jag bara be om väljarnas förtroende att för föra deras talan i kommunfullmäktige i ytterligare fyra år.
När det gäller listorna till Landstinget och Riksdagen så är dessa inte fastställda än.
På landstingslistan som fastställs i nästa vecka så är jag föreslagen på en femte plats. Skulle vi behålla den mandatfördelning som råder idag samtidigt som att jag behåller den placeringen så skulle det innebära en ersättarplats i Landstinget vilket vore riktigt roligt.
I förslaget till riksdagslistan så är jag föreslagen på en 14:e plats vilket är lite sämre än jag hade hoppats. Jag hade förhoppningar om en topp 10-placering men med tanke på att jag gick sämre än jag hade hoppats i medlemsomröstningen så får jag väl ändå vara ganska nöjd.
Jag vill börja med att tacka våra medlemmar för detta förtroende och nu kan jag bara be om väljarnas förtroende att för föra deras talan i kommunfullmäktige i ytterligare fyra år.
När det gäller listorna till Landstinget och Riksdagen så är dessa inte fastställda än.
På landstingslistan som fastställs i nästa vecka så är jag föreslagen på en femte plats. Skulle vi behålla den mandatfördelning som råder idag samtidigt som att jag behåller den placeringen så skulle det innebära en ersättarplats i Landstinget vilket vore riktigt roligt.
I förslaget till riksdagslistan så är jag föreslagen på en 14:e plats vilket är lite sämre än jag hade hoppats. Jag hade förhoppningar om en topp 10-placering men med tanke på att jag gick sämre än jag hade hoppats i medlemsomröstningen så får jag väl ändå vara ganska nöjd.
Nya kärnkraftverk - Nej tack!!!!!
Regeringen har nu tagit fram det förslag som vi redan visste skulle komma, nämligen att skrota avvecklingslagen och öppna för nya kärnkraftverk i Sverige.
Jag kritiserade den så kallade energiuppgörelsen och framför allt så kritiserade jag mitt eget parti, för att man gått in i denna uppgörelse och slaktat den heliga ko som kärnkraftsfrågan har varit för partiet i många år.
Dom flesta vet att jag är en kärnkraftsmotståndare av stora mått och jag hoppas ärligt talat att det kommer att finnas fyra modiga borgerliga ledamöter som röstar NEJ när frågan slutligen hamnar på riksdagens bord.
Jag vet att man helst inte ska rösta emot sitt parti och sin regering och kanske framför allt inte när majoritetsförhållanden riskerar att förändras. Men den här gången hoppas jag verkligen att detta händer.
Framför allt så hoppas jag det för framtida generationers skull. I den här fråga tycker jag att partipolitiken är helt oviktig i detta sammanhang, likaså hurvida att en regering får stryk i en votering. Detta är ingen fråga som "fäller" en regering, den är inte utav ett stort nationalekonomiskt perspektiv och den bakbinder inte regeringen att föra en bra politik på andra områden.
Detta är helt enkelt en fråga om framtid, om våra barns framtid. Och i den framtiden så kan inte kärnkraften vara en del av vår energiförsörjning, den kan aldrig bli en del i ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi ska heller inte uppmuntra energibolagen att satsa på en icke förnyelsebar energikälla, utan vi ska uppmuntra dom till att bygga ett energisystem för våra framtida generationer.
Utan att vara särskilt religiös så ber ja ändå en stilla bön om fyra modiga borgerliga riksdagsledamöter som kan rösta emot detta skandalösa förslag.
Jag kritiserade den så kallade energiuppgörelsen och framför allt så kritiserade jag mitt eget parti, för att man gått in i denna uppgörelse och slaktat den heliga ko som kärnkraftsfrågan har varit för partiet i många år.
Dom flesta vet att jag är en kärnkraftsmotståndare av stora mått och jag hoppas ärligt talat att det kommer att finnas fyra modiga borgerliga ledamöter som röstar NEJ när frågan slutligen hamnar på riksdagens bord.
Jag vet att man helst inte ska rösta emot sitt parti och sin regering och kanske framför allt inte när majoritetsförhållanden riskerar att förändras. Men den här gången hoppas jag verkligen att detta händer.
Framför allt så hoppas jag det för framtida generationers skull. I den här fråga tycker jag att partipolitiken är helt oviktig i detta sammanhang, likaså hurvida att en regering får stryk i en votering. Detta är ingen fråga som "fäller" en regering, den är inte utav ett stort nationalekonomiskt perspektiv och den bakbinder inte regeringen att föra en bra politik på andra områden.
Detta är helt enkelt en fråga om framtid, om våra barns framtid. Och i den framtiden så kan inte kärnkraften vara en del av vår energiförsörjning, den kan aldrig bli en del i ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi ska heller inte uppmuntra energibolagen att satsa på en icke förnyelsebar energikälla, utan vi ska uppmuntra dom till att bygga ett energisystem för våra framtida generationer.
Utan att vara särskilt religiös så ber ja ändå en stilla bön om fyra modiga borgerliga riksdagsledamöter som kan rösta emot detta skandalösa förslag.
torsdag 28 januari 2010
Medlemsomröstning i Kalmar län
Då har resultatet av medlemsomröstningen i länet när det gäller riksdagslistan kommit.
Föga överraskande så har Anders Åkesson vunnit ganska stort och naturligtvis så gratulerar jag honom till detta.
När det gäller min egen insats så gick det kanske inte riktigt så bra som jag hoppades, jag kom på en 31:a plats vilket är några placeringar lägre än vad jag hade hoppats på. Jag är dock väldigt nöjd med att jag har fått röster i 11 av länets 12 kommuner.
Förslaget på hur listan slutligen kommer att se ut är ännu inte färdigt men jag har fått en lite rapport från listkommitén och den rapporten säger att jag kommer att flyttas upp en ganska bra bit på listan. Mitt mål med kandidaturen var att bli Oskarshamns kommuns kandidat och med det kunna nå en topp 10 placering på listan, riktigt dit verkar jag inte nå.
Jag har också hört lite hur topp 10 på listan är tänkt att se ut och jag är inte riktigt nöjd där heller, den absoluta toppen är inget att säga om, det är bra personer med bra resultat i medlemsomröstningen som placerar sig på dom platserna.
Men det är en liten för stark koncentration till södra länsdelen för att jag ska vara nöjd. det är ont om kandidater på topp 10 från mellanlänet och ifrån norra länsdelarna vilket jag tycker att listkommitén borde tänka på. Om den information jag har fått stämmer så finns det heller ingen ungdomskandidat på topp 10 vilket jag inte tycker är bra.
Listan kommer slutligen att fastställas på distriktets nomineringstämma den 27/3, och sedan är det ju som bekant väljarna som bestämmer.
Föga överraskande så har Anders Åkesson vunnit ganska stort och naturligtvis så gratulerar jag honom till detta.
När det gäller min egen insats så gick det kanske inte riktigt så bra som jag hoppades, jag kom på en 31:a plats vilket är några placeringar lägre än vad jag hade hoppats på. Jag är dock väldigt nöjd med att jag har fått röster i 11 av länets 12 kommuner.
Förslaget på hur listan slutligen kommer att se ut är ännu inte färdigt men jag har fått en lite rapport från listkommitén och den rapporten säger att jag kommer att flyttas upp en ganska bra bit på listan. Mitt mål med kandidaturen var att bli Oskarshamns kommuns kandidat och med det kunna nå en topp 10 placering på listan, riktigt dit verkar jag inte nå.
Jag har också hört lite hur topp 10 på listan är tänkt att se ut och jag är inte riktigt nöjd där heller, den absoluta toppen är inget att säga om, det är bra personer med bra resultat i medlemsomröstningen som placerar sig på dom platserna.
Men det är en liten för stark koncentration till södra länsdelen för att jag ska vara nöjd. det är ont om kandidater på topp 10 från mellanlänet och ifrån norra länsdelarna vilket jag tycker att listkommitén borde tänka på. Om den information jag har fått stämmer så finns det heller ingen ungdomskandidat på topp 10 vilket jag inte tycker är bra.
Listan kommer slutligen att fastställas på distriktets nomineringstämma den 27/3, och sedan är det ju som bekant väljarna som bestämmer.
fredag 9 oktober 2009
Vad vill ni ha i stället?
På senare tid så har det börjat rasa en debatt inom partiet och kanske främst ungdomsförbundet ang. sexköpslagen. Flera personer inom Centerrörelsen har gått ut och tycker att denna lag ska avskaffas då den enligt deras tycke är till för moralisterna Bland dessa så återfinns bl.a.
Johan Pettersson, Hanna Wagenius, Fredrik Federley. Jag respekterar dessa tre väldigt mycket men jag måste ändå få ställa fråga till er, vad vill ni ha i stället?
Jag är utav helt samma uppfattning som bland annat Johan, jag tycker heller inte om lagar som är till för sin egen skull men när det gäller sexköpslagen är jag ändå beredd att göra ett undantag.
Motståndarna till sexköpslagen försöker ofta måla upp bilden om dom lyckliga kvinnor och män som helt frivilligt väljer att sälja sex. Och jag lovar, om den bilden vore helt sann så skulle jag också förespråka att lagen skulle avskaffas. Men tyvärr så är det så att det finns alldeles för många människor som blir tvingade till denna verksamhet.
Jag vet att detta problem består av många delar, men en del av lösningen är enligt mig att vi inte ska skapa en laglig marknad för den typ av verksamhet som dom blir tvingade till.
Jag landade tidigt i det ställningstagandet att så länge som det finns en enda människa som tvingas till att sälja sex så är sexköpslagen befogad och den bör därför vara kvar.
Johan Pettersson, Hanna Wagenius, Fredrik Federley. Jag respekterar dessa tre väldigt mycket men jag måste ändå få ställa fråga till er, vad vill ni ha i stället?
Jag är utav helt samma uppfattning som bland annat Johan, jag tycker heller inte om lagar som är till för sin egen skull men när det gäller sexköpslagen är jag ändå beredd att göra ett undantag.
Motståndarna till sexköpslagen försöker ofta måla upp bilden om dom lyckliga kvinnor och män som helt frivilligt väljer att sälja sex. Och jag lovar, om den bilden vore helt sann så skulle jag också förespråka att lagen skulle avskaffas. Men tyvärr så är det så att det finns alldeles för många människor som blir tvingade till denna verksamhet.
Jag vet att detta problem består av många delar, men en del av lösningen är enligt mig att vi inte ska skapa en laglig marknad för den typ av verksamhet som dom blir tvingade till.
Jag landade tidigt i det ställningstagandet att så länge som det finns en enda människa som tvingas till att sälja sex så är sexköpslagen befogad och den bör därför vara kvar.
måndag 3 augusti 2009
Semestern är över
Så då börjar semestern att nå sitt slut, det var ganska länge sedan jag skrev något här på bloggen senast och det har sina förklaringar.
Det var en väldigt jobbig vår där det stundtals var mycket tungt att vara politiskt engagerad i Centerpartiet. Det började egentligen året innan med FRA och avslutades under våren med energiuppgörelse och partistämma, detta vi sidan av det vanliga politiska arbetet hemma i Oskarshamns kommun och en EU-valrörelse. Detta gjorde att batterierna helt enkelt var totalt slutkörda framme i juni och därför har jag nu ägnat en månad till att tänka på det mesta annat utom just politiskt arbete, och det har gjort nytta.
Jag har nu fått ny energi till höstens arbete och det ska bli intressant ur många aspekter. Mitt engagemang och motstånd i FRA-frågan kommer att fortgå. I det kommunala arbetet så kommer det nu att bli intressant att se vad som händer när beskedet om slutförvaret har kommit. Det kändes som om det politiska arbetet i kommun gick "i stå" under våren i väntan på beskedet. Nu är det upp till Socialdemokraterna att hitta nya lösningar på dom problem vi står inför, vi i dom andra partierna har också naturligtvis ett stort ansvar i dessa frågor.
Bara för att jag nu har försökt att inte fundera så mycket över politiken i sommar så har ju världen slutat upp att fungera för det. Det jag framför allt har reagerat på är det faktum att en företagsägare på Gotland har haft en gräddfil för att få dispens från strandskyddet. Landshövdingen på ön tyckte att detta kunde låta sig göras eftersom personen ifråga ändå bidrar med arbetstillfällen. Länsstyrelsen på Gotland är nu anmälda för tjänstefel.
Detta ärende är inte helt olikt det ärende vi har haft i Oskarshamns kommun där en majoritet i samhällsbyggnadsnämnden till slut valde att godkänna ett svartbygge i efterhand på den så kallade "scaniavillan" som nyttjas av en av Scanias platschefer i Oskarshamn. Ett utav argumenten som användes var att detta skulle vara ett led i att bättra på kommunen företagarvänlighet. Återigen en gräddfil som bara gäller för företagare som kan bidra med arbetstillfällen till kommunen. Jag kan i sammanhanget nämna att det var två partier som reserverade sig mot beslutet, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
Internt i partiet så väntar ett stort arbete med att lägga upp strategierna inför valet 2010 och med detta så innefattar det också en nomineringsprocess. Det börjar med andra ord bli dags att bestämma sig om man vill kandidera för ytterligare en period, det finns saker som talar både för och emot detta men om jag känner mig själv rätt så lär jag nog stå på den där listan när vi kommer fram till september 2010, det här med politik är ju trots allt jäkligt roligt.
Det var en väldigt jobbig vår där det stundtals var mycket tungt att vara politiskt engagerad i Centerpartiet. Det började egentligen året innan med FRA och avslutades under våren med energiuppgörelse och partistämma, detta vi sidan av det vanliga politiska arbetet hemma i Oskarshamns kommun och en EU-valrörelse. Detta gjorde att batterierna helt enkelt var totalt slutkörda framme i juni och därför har jag nu ägnat en månad till att tänka på det mesta annat utom just politiskt arbete, och det har gjort nytta.
Jag har nu fått ny energi till höstens arbete och det ska bli intressant ur många aspekter. Mitt engagemang och motstånd i FRA-frågan kommer att fortgå. I det kommunala arbetet så kommer det nu att bli intressant att se vad som händer när beskedet om slutförvaret har kommit. Det kändes som om det politiska arbetet i kommun gick "i stå" under våren i väntan på beskedet. Nu är det upp till Socialdemokraterna att hitta nya lösningar på dom problem vi står inför, vi i dom andra partierna har också naturligtvis ett stort ansvar i dessa frågor.
Bara för att jag nu har försökt att inte fundera så mycket över politiken i sommar så har ju världen slutat upp att fungera för det. Det jag framför allt har reagerat på är det faktum att en företagsägare på Gotland har haft en gräddfil för att få dispens från strandskyddet. Landshövdingen på ön tyckte att detta kunde låta sig göras eftersom personen ifråga ändå bidrar med arbetstillfällen. Länsstyrelsen på Gotland är nu anmälda för tjänstefel.
Detta ärende är inte helt olikt det ärende vi har haft i Oskarshamns kommun där en majoritet i samhällsbyggnadsnämnden till slut valde att godkänna ett svartbygge i efterhand på den så kallade "scaniavillan" som nyttjas av en av Scanias platschefer i Oskarshamn. Ett utav argumenten som användes var att detta skulle vara ett led i att bättra på kommunen företagarvänlighet. Återigen en gräddfil som bara gäller för företagare som kan bidra med arbetstillfällen till kommunen. Jag kan i sammanhanget nämna att det var två partier som reserverade sig mot beslutet, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
Internt i partiet så väntar ett stort arbete med att lägga upp strategierna inför valet 2010 och med detta så innefattar det också en nomineringsprocess. Det börjar med andra ord bli dags att bestämma sig om man vill kandidera för ytterligare en period, det finns saker som talar både för och emot detta men om jag känner mig själv rätt så lär jag nog stå på den där listan när vi kommer fram till september 2010, det här med politik är ju trots allt jäkligt roligt.
måndag 8 juni 2009
En stor besvikelse
Valet blev en stor besvikelse, även om jag aldrig har trott på den för höga målsättningen på 3 mandat så hade jag ändå hoppats på två mandat.
Dom övriga resultaten är inte så förvånande, men ärligt talat så trodde jag att PP skulle komma upp i två mandat.
Det fins dock en sak att glädjas åt, nämligen valdeltagandet. Även om det fortfarande är för lågt så är det på rätt väg, kanske så börjar svenska folket få upp ögonen för EU-frågorna.
Vad var det som gick fel? Jag tror inte att det fins något enkelt svar på detta. Naturligtvis så drabbas vi negativt av FRA-lag och IPRED-lag, jag tror att vi hade haft ett bättre resultat om vi hade agerat annorlunda i dessa frågor. Men jag är inte säker på att detta är hela förklaringen, jag har själv inget bra tips på vad det var mer än detta som gick fel.
Det viktiga nu är att partiet sätter sig och analyserar valresultatet både på central nivå och på lokal nivå för att lära sig av ev. misstag så att dessa inte görs om i nästa valrörelse.
Tänkte också kommentera valet ur ett länsperspektiv.
Dom flesta partier hade ganska små förändringar i förhållande till förra valet.
Centerpartiet fick 10,6 % vilket innebär en minskning på 3,2 %, lite stor minskning i ett län som traditionellt är ganska centerstarkt, dock så följer ju länet den trend som fins i hela riket.
Vänsterpartiet svarade för en minskning på hela 4,4 % vilket är ganska väntat med tanke på hur det har gått på riksplanet.
PP får 6,6 % i Kalmar län vilket inte är direkt chockerande.
Jl tappar hela 11,3 %, detta är heller inte förvånande, det som är förvånande är hur dom kunde få 14,6 % i förra valet.
Det som är oroande är den ändå relativt kraftiga framgång som SD har haft i länet, dom fick 3,2 % vilket är en ökning med 2,8 %. Detta ser jag som mycket oroande och vi etablerade oh demokratiska partier måste börja ta debatten mot dessa främlingsfientliga krafter på ett mycket bättre sätt om inte deras framgångar ska fortsätta.
Siffrorna i Oskarshamns kommun följer i mångt och mycket siffrorna i övriga länet, C och V tappar, Jl förlorar nästan allt stöd, PP ligger en bit över 6 % och SD går framåt.
Här i länet så var det också ett annat val denna dag, dom bägge Ölandskommunerna röstade om en ev. sammanslagning av dom bägge kommunerna. Även om jag nu inte är ölänning så tillåter jag mig att ha en uppfattning i frågan, tyvärr för Ölands del så blev det en tydligt nej till en sammanslagning. Jag tror att Öland hade tjänat stort på att slås samman till en kommun. Bra dock att dom öländska politikerna visar att det är folket som bestämmer i en demokrati när man innan valet gick ut och lovade att resultatet skulle följas oavsett vilken sida som vann.
Lokla medier om resultatet i EU-valet:
Barometern- Miljöpartiet jublar efter valsuccé
Barometern - Piratpartiet seglar in
Barometern - Så röstade väljarna i Kalmar län
Nyheterna - Piraterna seglar in i parlamentet
Nyheterna - Grönt jubel över siffrorna
Nyheterna - Rapport från Socialdemokraternas och Alliansens valvakor
Dom övriga resultaten är inte så förvånande, men ärligt talat så trodde jag att PP skulle komma upp i två mandat.
Det fins dock en sak att glädjas åt, nämligen valdeltagandet. Även om det fortfarande är för lågt så är det på rätt väg, kanske så börjar svenska folket få upp ögonen för EU-frågorna.
Vad var det som gick fel? Jag tror inte att det fins något enkelt svar på detta. Naturligtvis så drabbas vi negativt av FRA-lag och IPRED-lag, jag tror att vi hade haft ett bättre resultat om vi hade agerat annorlunda i dessa frågor. Men jag är inte säker på att detta är hela förklaringen, jag har själv inget bra tips på vad det var mer än detta som gick fel.
Det viktiga nu är att partiet sätter sig och analyserar valresultatet både på central nivå och på lokal nivå för att lära sig av ev. misstag så att dessa inte görs om i nästa valrörelse.
Tänkte också kommentera valet ur ett länsperspektiv.
Dom flesta partier hade ganska små förändringar i förhållande till förra valet.
Centerpartiet fick 10,6 % vilket innebär en minskning på 3,2 %, lite stor minskning i ett län som traditionellt är ganska centerstarkt, dock så följer ju länet den trend som fins i hela riket.
Vänsterpartiet svarade för en minskning på hela 4,4 % vilket är ganska väntat med tanke på hur det har gått på riksplanet.
PP får 6,6 % i Kalmar län vilket inte är direkt chockerande.
Jl tappar hela 11,3 %, detta är heller inte förvånande, det som är förvånande är hur dom kunde få 14,6 % i förra valet.
Det som är oroande är den ändå relativt kraftiga framgång som SD har haft i länet, dom fick 3,2 % vilket är en ökning med 2,8 %. Detta ser jag som mycket oroande och vi etablerade oh demokratiska partier måste börja ta debatten mot dessa främlingsfientliga krafter på ett mycket bättre sätt om inte deras framgångar ska fortsätta.
Siffrorna i Oskarshamns kommun följer i mångt och mycket siffrorna i övriga länet, C och V tappar, Jl förlorar nästan allt stöd, PP ligger en bit över 6 % och SD går framåt.
Här i länet så var det också ett annat val denna dag, dom bägge Ölandskommunerna röstade om en ev. sammanslagning av dom bägge kommunerna. Även om jag nu inte är ölänning så tillåter jag mig att ha en uppfattning i frågan, tyvärr för Ölands del så blev det en tydligt nej till en sammanslagning. Jag tror att Öland hade tjänat stort på att slås samman till en kommun. Bra dock att dom öländska politikerna visar att det är folket som bestämmer i en demokrati när man innan valet gick ut och lovade att resultatet skulle följas oavsett vilken sida som vann.
Lokla medier om resultatet i EU-valet:
Barometern- Miljöpartiet jublar efter valsuccé
Barometern - Piratpartiet seglar in
Barometern - Så röstade väljarna i Kalmar län
Nyheterna - Piraterna seglar in i parlamentet
Nyheterna - Grönt jubel över siffrorna
Nyheterna - Rapport från Socialdemokraternas och Alliansens valvakor
lördag 6 juni 2009
Svårt val i morgon
Så här dagen innan valet till Europaparlamentet är ångesten väldigt stor, jag har helt enkelt inte bestämt mig än.
Att rösten hamnar på Centerparteiet torde vara ganska självklart, nej min ångest gäller vem jag ska sätta mitt kryss på.
Jag har nog aldrig varit med om att det finns så många goda och duktiga kandidater på en och samma lista.
Lena Ek, har gjort ett fantastiskt jobb i parlamentet och har ett mycket stord inflytande i partigruppen.
Abir Al-Sahlani, mycket duktig tjej som definitivt tillhör framtiden i partiet, har ett stort internationellt engagemang.
Marie Wickberg, ännu ett givet framtidsnamn inom partiet som redan nu är helt klart mogen uppgiften som parlamentariker.
Niklas Carlsson, vår kandidat ifrån länet, har ett stort internationellt engagemang och har ett stort nätverk internationellt genom sitt engagemang i Svenska FN-förbundet.
Rickard Nordin, Cuf:are och Europavetare, det är inte många inom CUF och partiet som har samma kunskapsnivå som honom när det gäller Europafrågor.
Som ni ser är valet inte lätt, det kommer bli en lång natt för att bestämma sig för vem som får mitt personkryss.
Att rösten hamnar på Centerparteiet torde vara ganska självklart, nej min ångest gäller vem jag ska sätta mitt kryss på.
Jag har nog aldrig varit med om att det finns så många goda och duktiga kandidater på en och samma lista.
Lena Ek, har gjort ett fantastiskt jobb i parlamentet och har ett mycket stord inflytande i partigruppen.
Abir Al-Sahlani, mycket duktig tjej som definitivt tillhör framtiden i partiet, har ett stort internationellt engagemang.
Marie Wickberg, ännu ett givet framtidsnamn inom partiet som redan nu är helt klart mogen uppgiften som parlamentariker.
Niklas Carlsson, vår kandidat ifrån länet, har ett stort internationellt engagemang och har ett stort nätverk internationellt genom sitt engagemang i Svenska FN-förbundet.
Rickard Nordin, Cuf:are och Europavetare, det är inte många inom CUF och partiet som har samma kunskapsnivå som honom när det gäller Europafrågor.
Som ni ser är valet inte lätt, det kommer bli en lång natt för att bestämma sig för vem som får mitt personkryss.
måndag 11 maj 2009
Därför valde jag att ställa mig bakom partistyrelsen i energifrågan
Flera personer har varit på mig under stämman och efter om varför jag ställde mig bakom PS i energifrågan, detta trots att jag är en stor kärnkarftsmotståndare.
Jag är fortfarande en stor kärnkraftsmotståndare och jag kommer att jobba för att kärnkraften ska avvecklas så fort som det bara är möjligt.
Diskussionen på stämman handlade i praktiken om att vi skulle riva upp energiöverenskommelsen.
Det är jag dock inte beredd att gör. Jag framförde i mitt anförande en stark kritik mot PS för sättet som dom har hanterat frågan på, och jag tycker fortfarande att det är förkastligt.
Ni ska veta att jag har våndats mycket under dom senaste månaderna om hur jag skulle hantera frågan på stämman, det har varit många sömnlösa nätter och vissa dagar har jag känt en sådan stor besvikelse över kärnkraftsfrågan att jag på allvar har funderat över att lämna partiet.
Sverige är bara ett par månader bort ifrån ett ordförandeskap i EU, ett ordförandeskap där klimatfrågan kommer att få en central roll. Att då fatta ett beslut på stämman som skulle innebära en "regeringskris" på klimatområdet skulle inte gynna Centerpartiet, inte Sverige och inte EU. Därför fattade jag det mycket svåra beslutet att "rätta in mig i ledet" och ställa mig bakom partistyrelsen. Det var ett svårt beslut att eftersom kärnkraftsfrågan är en central och viktig fråga för mig, men på detta sätt så tror jag att jag och Centerpartiet har störst chans att lyckas i kampen om klimatet.
Jag är fortfarande en stor kärnkraftsmotståndare och jag kommer att jobba för att kärnkraften ska avvecklas så fort som det bara är möjligt.
Diskussionen på stämman handlade i praktiken om att vi skulle riva upp energiöverenskommelsen.
Det är jag dock inte beredd att gör. Jag framförde i mitt anförande en stark kritik mot PS för sättet som dom har hanterat frågan på, och jag tycker fortfarande att det är förkastligt.
Ni ska veta att jag har våndats mycket under dom senaste månaderna om hur jag skulle hantera frågan på stämman, det har varit många sömnlösa nätter och vissa dagar har jag känt en sådan stor besvikelse över kärnkraftsfrågan att jag på allvar har funderat över att lämna partiet.
Sverige är bara ett par månader bort ifrån ett ordförandeskap i EU, ett ordförandeskap där klimatfrågan kommer att få en central roll. Att då fatta ett beslut på stämman som skulle innebära en "regeringskris" på klimatområdet skulle inte gynna Centerpartiet, inte Sverige och inte EU. Därför fattade jag det mycket svåra beslutet att "rätta in mig i ledet" och ställa mig bakom partistyrelsen. Det var ett svårt beslut att eftersom kärnkraftsfrågan är en central och viktig fråga för mig, men på detta sätt så tror jag att jag och Centerpartiet har störst chans att lyckas i kampen om klimatet.
tisdag 5 maj 2009
Sexköpslagen
CUF fattade i helgen som gick det något tvivelaktiga beslutet att arbeta för att skrota sexköpslagen, jag misstänker att dom kommer att driva den linjen på partistämman i slutet av veckan.
Debatten om sexköpslagen startade inom CUF på den sista stämman som jag var ombud på i Kalmar 2007, då bestämde sig stämman för att avslå förslaget, nu har man alltså ändrat sig.
På sätt och vis så kan en liten del av mitt socialliberala hjärta förstå argumentationen, jag skulle också köpa den om jag kunde vara 100% säker att ingen prostituerad kvinna eller man tvingades till sin prostitution, om jag kunde vara 100% säker på att allt var frivilligt i alla lägen, det kan jag dock inte.
För mig räcker det att en enda prostituerad i det här landet tvingas till den verksamheten för att jag ska tycka att sexköpslagen är berättigad och till och med riktigt bra.
Jag tänkte ta ett rent hypotetiskt exempel, det är inte särskilt realistiskt och många av er kanske tycker att det är rent löjligt men jag tar det ändå. Det är egentligen en fråga till er som menar att frivilliga avtal ska gälla.
"En person vill helt enkelt inte fortsätta leva. Han är för rädd för att begå självmord men han vill verkligen få ett slut på sitt lidande. Till slut så väljer han att ta kontakt med en annan person med tvivelaktig moral och beställer helt enkelt ett mord på sig själv, mot betalning och han får som han vill. "
Skall den person som utförde mordet dömas för mord? Det var ju trots allt ett frivilligt avtal.
Som jag skrev så är denna lilla historia helt sanslöst orealistisk och kanske rent utav löjlig men det spelar ingen roll, min poäng med det hela är att bara för att ett avtal är frivilligt så behöver det inte vara rätt.
Just därför kommer jag aldrig att kunna rösta för det förslag som vann gehör på CUF stämman, dvs. att avskaffa sexköpslagen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
